Upp och ner

Jag vet inte varför, men idag har jag ingen bra dag. Vet inte om det kan bero på att jag sa hejdå till Mathilda igår, men just nu vill jag inget annat än att åka hem till mina fina i Vallentuna. Ena stunden känner jag för att börja gråta, och nästa stund tänker jag "varför då? Jag åker ju hem om drygt två veckor!". Min hjärna jobbar konstant och jag har svårt att somna på kvällarna. Jag tänker på precis allt som har med där hemma att göra och jag kan inte stänga av. Jag vrider och vänder på mig, oroligt, och jag kan inte komma fram till någon annan slutsats än att min hemresa sätter snurr på mitt huvud. Det går inte att slappna av. Jag är så sjukt glad att jag ska få komma hem, men de senaste veckorna tycks tiden ha stått stilla. Samtidigt är jag ledsen över att säga hejdå till alla och att verkligen inse att mitt fantastiska år i USA snart är över. Jag har aldrig varit med om något liknande, och jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag har vuxit som människa. Jag tror min kropp är så orolig därför att den inte vet vad den ska känna. Nervös är nog ordet jag egentligen letar efter. Nervös för att lämna allt, och nervös för att komma hem igen. Tänk om allt inte blir den sagan jag har drömt om.. 


Kommentarer
Postat av: cecilia.

Det är helt förståeligt att ha dåliga dagar på sluttampen speciellt, hoppas du vaknar upp till en bättre imorgon så att du kan njutanjutanjuta sista tiden!

<3!

2012-07-09 @ 22:51:34
URL: http://ceciliafondin.blogspot.com
Postat av: elin

gumman då. alla har vi dom där dagarna när man inte riktigt älskar livet eller sig själv. dom är tuffa, men oftast håller det inte i sig så länge. vi finns här för dig. oavsett om du bor kvar i cali eller inte. fina tjejen, så glad att du flyttade till marin så jag har fått lära känna en så fin anna.

jag vill inte att du ska åka hem.. men jo samtidigt vill jag att du och pierre ska få fortsätta er lilla fairytale. för jag vet att det är då du mår som bäst.

puss!

2012-07-10 @ 00:36:31
URL: http://www.usacalling.devote.se
Postat av: Mamma

Älskade älskade gumman, man får ha lite upp och ner dagar. Jag tror också att som du säger så är det så många känslor inom dig, hela ditt år i USA som verkligen har utvecklat dig, där du har träffat massor av nya vänner. Och nu börjar dagen närma sig när du ska åka hem och träffa alla oss igen både kompisar och dina gamla syrrer och päron. Du vet alla vi i Vallentuna som längtar så mycket efter dig!! Det ska bli så otroligt härligt att få hem dig och få "rå om" dig en stund innan dit nästa äventyr med Pierre börjar.
Massor av kramar och pussar

2012-07-10 @ 18:46:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0