Jag kan inte förstå att det är mindre än en månad kvar till julafton. För mig har det varit sommar ända tills för några veckor sedan! Det är först nu den där höstiga mysiga känslan infinner sig och om jag skulle befinna mig i Sverige skulle det vara början på oktober eller något. Lite märklig känsla det där. Att fira jul utan min familj för första gången sedan jag föddes kommer bli väldigt konstigt. Det kommer kännas tomt och sorgligt på något vis. Julglöggen vid 11:30-tiden när mormor kommer, jullunch klockan 13:00 och sedan Kalle Anka vid 15:00. Sedan fika samt presentöppning, och sist "Karl-Bertil Jonssons jul". Precis samma visa varje år, och det är så det ska vara, det är så jag vill ha det. Det kommer verkligen att bli en utmaning de kommande veckorna, men jag får tänka på alla jular jag ska ha i Sverige senare under hela mitt liv. Vad gör en jul av åttio? Jag kommer klara det galant men det känns ändå tungt på något sätt. Julen är så stämnings- och kärleksfull och jag älskar min familj och julen vi brukar ha tillsammans.