Nu börjar det sjunka in att Pierre faktiskt inte är kvar. Han är inte där borta på motellet och jag har ingen fin middagsdejt varje kväll med honom. Trist. Livet var så mycket bättre då! Men jag måste säga att det känns som om jag kommer komma in i min vardag väldigt fort igen. Jag har ju varit utan honom ett bra tag, så jag klarar mig och jag kommer överleva det här. När Pierre var här pratade vi väldigt mycket om framtiden och för er som inte vet det är vår plan att söka in till samma universitet och flytta ihop när jag kommer hem. Om två veckor flyttar Pierre till sin syster i Norge och ska börja jobba där, detta gör mig glad eftersom hans tid kommer gå lite fortare då. Det kommer bara säga vips och så står jag där på Arlanda igen. Men innan dess har jag massa roliga saker att uppleva! I morse kände jag för att vara lite rolig, eftersom jag var ganska deppig igår, och därför gjorde jag french toast samt varm choklad till barnen. Detta uppskattades och jag kände mig lite gladare.